Läran om smörjning, nötning och friktion.

Ordet tribologi kommer från grekiska verbet tribos som betyder gnida. Läran om tribologi lanserades i början av 60-talet i Storbritannien. Tribologi är en tvärvetenskap som behandlar vad som händer när två kroppar rör sig i förhållande till varandra under mekanisk kontakt.

En stor mängd faktorer inverkar, bl.a. materialen och deras ytbehandling, ytstruktur och ytjämnhet, kontaktytornas geometriska form, belastningens storlek och karaktär (t.ex. konstant eller varierande), rörelsetyp (t.ex. roterande eller fram och återgående) och rörelsehastighet, smörjning samt omgivande kemisk miljö.

Denna komplexitet gör att man bara i en del speciella fall, t.ex. för fullfilmssmörjning, kan använda teoretiska modeller för att kvantitativt bedöma de tribologiska egenskaperna. Laboratorieresultat och praktisk erfarenhet har därför stor betydelse.

Tribologin kommer in i en mängd situationer, vardagliga såväl som tekniskt avancerande. Glid och rullningslager är kanske de mest typiska tribologiska elementen. I många mekanismer, såsom länkar, kugghjul och kamaxlar, i friktionsförband, i tätningar mellan roterande axlar och väggenomförningar samt i bromsar är tribologiska fenomen avgörande.

Vattenplaning är ett annat typiskt tribologiskt problem. Friktion och slitage i en bilmotor, bearbetningshastighet i en svarv och funktion hos en höftledsprotes är till stor del tribologiska problem.

Stor ekonomisk betydelse

Tribologin har en enorm ekonomisk betydelse. Kostnaderna kan hänföras till bl.a.:

• Ökad energiförbrukning genom friktionsförluster

• Nötning

• Reparationer

• Förkortade livslängder

• Service

• Övervakning

• Driftstörningar

• Kostnader för smörjmedel

Uppskattningar anger att den totala kostnaden uppgår till cirka 5 % av BNP i västerlandet.         

För Sverige innebär det en kostnad på 127 miljarder kronor årligen.